Den 6 september kte halva klass NV2H till Bjursjn och andra halvan till Molln. Vi fick i uppdrag att ta reda p om Bjursjn r nringsfattig eller nringsrik. Med hjlp av floror, lrare och olika mtinstrument skulle vi komma fram till ett svar. Med gott samarbete och med hjlp av de kunskaper vi redan kunde sedan lektionerna s har vi utfrt olika experiment fr att kunna backa upp vra resultat. Dagen erbjd klart solsken. Djurliv och vxtliv bde p land och i vattnet undersktes.
Innehllsfrteckning:
1 Titelsida Bjursj rapport1
2 Sammanfattning2
3 Innehllsfrteckning3
4 Inledning4
5 Syfte5
2 Tillvgagngsstt/Metod4
2:1verblick ver exkursionsomrdet4
2:2Underskning av strandens vxter4
2:3Insamling av djur4
2:4Plankton4
2:5Fastsittande alger4
2:6Siktdjup, frg och djup4
2:7Vattenprover4
2:8Vattentemperatur4
3.Resultat5
3.1 verblick5
3.2 Strandens vxter5
3.3 Djurliv5
3.4 Plankton och fastsittande alger5
3.5 Vattnets egenskaper6
4. Diskussion och slutsats6
5. Kllfrteckning6
Inledning:
Vi fick i uppdrag att gra mtningar och olika underskningar av Bjursjn med nrliggande omrde. Frgan r p vilket stt som sjn pverkar oss i Uddevalla. Bjursjn har ju alltid varit en tillflykt fr dem som inte gillar saltvatten p somrarna.
Syfte:
Vi skulle bestmma om Bjursjn r en nringsrik eller nringsfattig sj. Genom att mta och granska omgivningen s skulle vi kunna definiera sjns nringsinnehll och dess produktivitet mm. Hr r de olika uppgifterna:
verblick ver exkursionsomrdet – med karta
Underskning av strandens vxter – jmfrelse mellan tv provrutor nra strandkanten
Insamling av djur – vanlighet av djur och frekomst
Plankton – frekomst av olika plankton
Fastsittande alger – frekomst av olika alger
Siktdjup och frg – genom skinlighet och kulr
Djupfrhllanden – med hjlp av lod
Vattenprover – med Rutnerhmtare
Vattenanalyser i flt – analyser
Vatten analyser i skolan – mer noggranna underskningar
Vattentemperatur – anvndning av vattentermistor

Tillvgagngsstt/Metod:
3:1 verblick av exkursionsomrdet – Vran frsta uppgift var att f ett helhetsintryck av Bjursjn. Vi valde ut en plats dr vi kunde se strre delen av sjn och utgick drifrn med att notera omgivningen.


3:2 Strandvxter – Hr underskte vi tv rutor, vardera p 1m2, placerade 2 respektive 4 meter frn vattnets kant. Vi artbestmde vxterna och angav hur vitt frekommande de var. Se p kartan (bilaga) var proverna togs.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now


3:3 Djurartrikedom
Fr att f en uppfattning om vilka djur som r vanliga i Bjursjn gjorde vi en djurinsamling. Djuren samlades in lngs stranden, p vxter, i och p vattnet, under stenar, i sedimentet m.m.


3:4 Plankton
Vi tog tv planktonprov, ett uppe vid ytan och ett vid botten. Bda tagna vid den lilla bryggan (se markering p kartan). Proven undersktes senare med stereolupp. Se p kartan (bilaga) var proverna togs.


3:5 Fastsittande alger
Alger skrapades frn olika delar av bryggan och studerades sedan i mikroskop. Se karta (bilaga).


3:6 Siktdjup, frg och djup
Frn bt bestmdes siktdjupet med hjlp av siktskiva: Frgen p vattnet antecknades. Djupfrhllanden bestmdes med hjlp av lodlina.
2:7 Vattenprover
Frn bt togs med hjlp av Ruttnerhmtare vattenprover fr pH och syrehaltbestmning. Ett prov togs 50 cm under ytan och ett strax ver botten.


2:8 Vattnen temperaturen
Vattnets temperatur bestmdes med hjlp av en vattentermistor frn bt.


Resultat:
3:1 verblick av exursionsomrdet
Vi kunde konstatera att barrskog dominerade (mestadels gran). Frekomster av tall fanns nra en bergvgg p den stra sidan. I den lugnare delen av sjn (sder) s dominerar flytblads vxter som nckrosor tillsammans med vass. Bottnen bestr framfrallt av sand, sten och dy, det finns liten mngd organiskt avfall. En mer noggrannare bild av Bjursjn kan ses som bilaga. Fyra pH tagningar gav 6,376,86,346,53.


3:2 Strandens vxter
Olika sorters vxter hittades. Ett pH test i de bda provrutorna gav att pH snktes frn 5.86 till 5.46 mellan tv meter och fyra meter frn strandkanten. Som en extra uppgift tillsatte vi Kaliumklorid (KCl) till jordprovet med pH 5.46. Efter nnu en koll s hade pH snkts till 4.53. ven om inte KCl tillstter ngra fler vtejoner s fungerar den som en katalysator. Den pkar reaktionen utan att sjlv upptas.


Frekommande vxter vid strandkanten
ArtFrekomst av arten vid 2 m frn vattenkantenFrekomst av arten vid 4 m frn vattenkanten
Grodblad++++
Hsslebrodd++++
Midsommarblomster++
Smultron+
Tistel+
Treklver+
Tussilago+++
Vitmossa++
ngskavle+
ngsvdd++
Klver++++
Vass+++
Rrflen++
Vitmossa++
Hundxing+
Enstaka exemplar+Vanlig++Mycket vanlig+++
3:3 Djurlivet
Djurartrikedom
DjurartFrekomst
Andmatsfjril+
Bithyniasncka+
Grn trollslnda+
Hundigel++
Knottmygga++
Mussla+
Stor spiral hus byggare+
Damm sncka+
Enstaka exemplar+Vanlig++Mycket vanlig+++
vriga djur som sgs under dagen var: Grsand, Rdhake och Abborre.


3:4 Plankton och fastsittande alger
Botten:Frekommande Plankton var:Yta:Macro Cyclops AlbidusBosmina CoregoniCeratiumChaoborus spVxtplankton – pansarflagellatGuldalg- dinobryonKiselalg- tabellaria- Asterionella
Frkommande alger:Dammkvalster, Hinnkrfta Basmina, Navilula Kiselalg.


3:5 Vattnets egenskaper
Bjursjn r en ganska grumlig sj, den r brun och har ett siktdjup p ca tre meter. Ytvattnets pH-vrde mttes upp till 7,1 och bottenvattnet fick pH 6,88. Syrehalten vid ytan var 8,5 mg/l, vilket r 93% av vad vattnet kan lsa, och vid botten 7,2 mg/l (79%). Nitrathalten var enligt Yvonne Andersson < 0,5 mg/l. Fosfathalten mttes kollektivt i klassen till < 0,1mg/l. Alkaliniteten mttes till 0,40 mmol HCO3/dm3 vilket innebr att vattnet har god buffertfrmga. Ett nytt pH-vrde mttes i skolan till 6,9. Konduktiviteten var 60 ppm mikrosekunder/cm.


Djup i meterAvlst temperatur
Ovan ytan21,2
0,0517,1
0,516,0
1,017,2
2,016,8
3,017,0
4,015,4
5,012,5
6,011,0
Frn djupet 3 m till 5 m kan ett sprngskikt ses.
Diskussion/Slutsats:
Efter olika underskningar och mtningar s har vi kommit fram till att Bjursjn r en oligotrof-humus sj- Hr r ngra faktorer som pekar p det.


De lga nitrat och fosfat halterna tyder p en nringsfattig sj
Barrskog r den dominerande arten i omrdet
Det fanns till viss del organiskt avfall
Siktdjupet r relativt lgt
Syrehalten i ytskiktet r ganska hg
Frekomsten av vissa alger tyder p att det r fiskfattigt vatten. P grund av okunnighet i mnet s kan vissa kvalster och alger ha skrivits fel. Men nr man har en verblick ver materialet s stmmer det mesta in p en oligotrof-humus sj. Felmtningar fr mtning av temperaturer vid olika djup beror frmodligen p utrustningen. Det var bde dliga batterier och det var glapp kontakt i sladden till termistorn.
4. Kllfrteckning
Fltflora
Bjrn Ursing och Hans Wanntord
1994
Stockholm (tryckt i Ungern)
PA Nordstedt & Sners frlag
Liv i Utveckling
Lars Ljunggren, Bengt Sderberg och Sven hlin
1998
Ljung, rebro
Bokfrlaget Natur och Kultur
Limniskt Djurplankton
Yngve Andersson, Yngve Eliasson och ke Trnbck.

Tryckr och -ort r oknt
Fortbildningsavdelningen Gteborg
Biologi A med miljlra
Peinerud, Almlf, Lager-Nyqvist
1988
Bonniers

Bilaga

Author